Historiska Fröseke
Frösekes historia – från dåtid till nutid
Fröseke, beläget i de småländska skogarna i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, har sina rötter i den gamla skogsbondens och hantverkarnas bygd. Området präglades tidigt av de djupa skogarna, små torpen och de många sjöarna som gav både fiske och transportmöjligheter. Det var ett landskap där människor levde nära naturen och där självhushållet länge var en självklar del av vardagen.
Under 1700- och 1800-talen började byn få en tydligare struktur i takt med att jordbruket utvecklades och befolkningen växte. Liksom många andra platser i Småland präglades Fröseke av hårt och kreativt arbete: här tog man vara på skogen, både som byggmaterial och som bränsle till de små industrier som senare växte fram.
Ett av de mest betydelsefulla stegen i Frösekes moderna historia kom under 1900-talets första hälft. Orten blev då känd för sin tillverkning, framför allt genom Nybrofabriken/Fröseke Möbler AB, som producerade välgjorda och tidstypiska möbler i trä. Produkterna nådde en bred marknad och bidrog till att sätta Fröseke på kartan som en plats med stark design- och hantverkstradition. Den småskaliga industrin skapade arbetstillfällen och formade samhällets identitet under många år.
Samtidigt spelade skogsbruket en fortsatt viktig roll. Det gav försörjning, formade landskapet och knöt Fröseke till den större småländska träindustrin som fortfarande är betydande för hela regionen. Under senare delen av 1900-talet förändrades dock förutsättningarna. Industrin moderniserades, vissa verksamheter lades ned och samhället blev mer beroende av pendlingsmöjligheter till närliggande orter.
I dag är Fröseke ett lugnt och naturnära samhälle där historien fortfarande märks i både byggnader, traditioner och landskap. De gamla industrilokalerna och bostäderna berättar om bygdens hantverksarv, samtidigt som skogar, vandringsleder och sjöns närhet lockar både boende och besökare. Samhället fortsätter att utvecklas, men med en tydlig respekt för sina rötter och sitt kulturarv.
Frösekes nutid är en blandning av småskalig företagsamhet, rikt föreningsliv och en livsmiljö som präglas av lugn, natur och sammanhållning. Det är en plats där historien inte bara ligger bakom – den lever vidare i människors vardag och i bygdens själ.
En ort med djupa rötter
Fröseke har omkring 170 invånare i tätorten och ca 350 invånare i hela bygden. Namnet “Fröseke” har en spännande bakgrund: “Frö” kan härledas till den nordiska fruktbarhetsguden Frej, medan “eke” betyder ekdunge – och indikerar att det en gång växte ekar i området.
Redan under bronsåldern fanns människor i området – spår av detta syns i skeppssättningar och redskapsfynd vid Alsterån och Uvasjön. De äldsta skriftliga beläggen på orten finns från 1400-talet, då byn stavades “Frøssecke”. I jordeböcker från 1545 nämns Fröseke med flera gårdar – där fanns bland annat skattegårdar, frälsegårdar och kyrkogårdsmark.
Området runt Fröseke var aktivt när det gäller järnframställning, skogsbruk och specialiserad produktion. Utgrävningar har visat slaggförekomster och gamla tjärdalar, vilket tyder på att platsen varit betydelsefull redan då.
På 1930-talet fick Fröseke sitt kapell, ritad av arkitekten Paul Boberg, och Fröseke kapell invigdes 1939.
Industrins era – speglar och möbler
Fröseke gjorde sig ett namn under 1900-talet genom sin industri:
-
Spegelindustri: Från cirka 1920-talet fram till 1982 bedrevs spegeltillverkning längs Alsterån. Verksamheten hade som mest runt 100 anställda och tillverkade speglar, spegelbrickor och andra liknande produkter.
-
Glasbearbetning: Mellan 1930- och 1950-talen slipades glas och folierades med silver, innan lackering skedde.
-
Möbeltillverkning: Fröseke har också en stark tradition av möbelindustri. Bolaget Nybrofabriken grundades under 1900-talets senare del, och producerade möbler med flera erkända formgivare.
Alsteråns historia – från dåtid till nutid
Alsterån är ett av östra Smålands mest betydelsefulla vattendrag. Ån rinner ungefär 70 kilometer genom skogslandskapet i Kronoberg och Kalmar län, från trakten av Alstermo till Mörrumsån nära Pataholm, där den slutligen når Östersjön. Alsterån passerar rakt igenom Fröseke och har haft en stor betydelse för bygden genom åren. Längs sin väg har ån i århundraden format både natur och samhällen – och spelat en stor roll i människors liv och försörjning.
Forntid – den första livsnerven
Arkeologiska fynd visar att sträckan kring Alsterån varit bebodd sedan stenålder och bronsålder. De rika fiskevattnen och möjligheten att färdas längs ån gjorde den till en naturlig boplats. Där det i dag finns små samhällen som Alstermo, Fröseke och Alsterbro fanns tidigt lägerplatser och fasta bosättningar.
Alsterån fungerade som en transportled redan under förhistorisk tid och senare under medeltiden. Vattenvägen gjorde det möjligt att flytta människor, timmer, järn och andra varor genom täta skogsområden som annars var svåra att ta sig igenom.
Medeltid – järnhantering och kvarnar
Under medeltiden växte små industrier fram längs ån. Framför allt användes vattnet till järnframställning och drift av kvarnar och sågar. Slaggfynd och lämningar efter hammarsmedjor ligger fortfarande gömda i skogarna kring ån.
Ån gav energi till:
-
vattensågar för timmer
-
spannmåls- och grynkvarnar
-
enkla smedjor som utnyttjade vattenkraften för hammare och bläster
På flera platser, bland annat kring dagens Alsterbro och Fröseke, finns rester som vittnar om denna tid.
1600–1800-tal – glasbruk och växande byar
När Småland blev ett av Sveriges centrum för glasproduktion under 1600-talet fick Alsterån en ny roll. Vattnet användes både som kraftkälla och som transportväg. Skogen gav bränsle, och näringarna växte runt industrin.
Under 1700- och 1800-talen började flera samhällen växa fram längs ån, bland annat:
-
Alsterbro – känt för glasproduktion och järnhantering
-
Alstermo – med sågverk och senare pappers- och förpackningsindustri
-
Fröseke – där ån bidrog till etablering av småindustrier som spegeltillverkning under 1900-talet
Alsterån blev en av de viktigaste energikällorna i östra Småland.
1800–1900-tal – industrialisering och reglering
Under 1800-talet byggdes flera dammar och kraftstationer som påverkade åns flöde. Många av de äldre kvarnarna avvecklades eller ersattes av mer moderna industrier. Ån började också användas för timmerflottning, särskilt under 1800-talets senare del. Timret kunde fraktas långa sträckor till sågverk och exporthamnar.
Under 1900-talet fortsatte industrialiseringen längs ån:
-
Små vattenkraftverk anlades
-
Industrier fick renare och effektivare drift
-
Bebyggelse växte fram runt kraftstationer och bruk
Samtidigt började naturvärdena uppmärksammas mer.
Nutid – naturvård, fiske och rekreation
Idag har Alsterån en ny huvudroll: natur- och kulturmiljö av stort värde.
Ån är känd för:
-
natursköna stränder
-
goda fiskemöjligheter (öring, gädda, abborre)
-
vandringsleder och kulturstigar
-
lugna paddelsträckor för kanot och kajak
Stora delar av Alsteråns dalgång ingår i naturreservat eller områden med särskilt höga naturvärden. Restaureringsprojekt har genomförts för att återställa lekplatser för fisk och återskapa naturliga strömsträckor som tidigare reglerats för industriändamål.
I samhällen som Fröseke och Alsterbro finns spår av den gamla industriepoken – dammar, kvarnplatser, industribyggnader – som tillsammans bildar en levande kulturmiljö.
Alsterån är mer än ett vattendrag – det är en del av Smålands historia, identitet och framtid.
Uvasjöns historia – dåtid till nutid
Forntid och tidiga bosättningar
Uvasjön ligger vid Fröseke i Uppvidinge kommun, i gränslandet mellan Kronobergs och Kalmar län. Sjön är en del av Alsteråns vattensystem, vilket har gjort den till en naturlig plats för mänsklig aktivitet under lång tid.
Redan under bronsåldern och järnåldern har vattenvägar som Alsterån och sjöar som Uvasjön varit viktiga för de tidiga bosättningarna. Vattendragen bidrog till transport, fiske och kommunikation. De omgivande skogarna gav skydd och resurser, vilket gjorde platsen attraktiv för människor som levde av jakt, fiske och senare också jordbruk.
Medeltid och tidig modern tid
Under medeltiden och framåt fortsatte Uvasjön spela en roll i lokal försörjning. Vattnet från sjön och ån utnyttjades i kvarnar och kanske enklare industrier — vattendraget var en vital energikälla för små jordbruks- och hantverksverksamheter i området. Genom tiderna har sjöns närhet bidragit till att Fröseke vuxit som bygd. Landskapet runt Uvasjön har präglats av de typiska småländska skogarna och småjordbruk, där människor levt nära naturen och samtidigt dra nytta av sjöns och åns resurser.
1900-talet – folkpark, samhällsliv och fiske
Under 1900-talet började Uvasjön bli en samlingspunkt för människor från Frösekebygden. År 1945 köpte Fröseke Byggnadsförening mark vid Uvasjöns strand. På denna mark anlades Uvaparken, där man byggde en dansbana och ett lotteristånd. Dessutom flyttades en militär barack till platsen som serveringslokal och samlingssal, vilket stärkte Uvasjöns roll som social mötesplats för bygden.
Under senare årtionden har parken utvecklats ytterligare. Den gamla baracken renoverades och byggdes om, bland annat till servicehus med toaletter, duschar, övernattningsrum och mötesrum med utsikt över sjön. Denna ombyggnad gjordes till stor del genom ideellt arbete, vilket visar på det starka lokala engagemanget.
Nutid – naturvärde, fiske och rekreation
Idag anses Uvasjön vara en värdefull natur- och rekreationsplats. Sjön är ca 150 hektar stor enligt Uvasjöns fiskevårdsområde. Alsterån passerar genom sjön, vilket bidrar till ett rikt ekosystem och bra fiske.
Fiske är en viktig aktivitet vid Uvasjön: här finns arter som abborre, gädda och gös, samt andra fiskarter. Gädda på upp till 12 kg har rapporterats, enligt Uvasjöns fiskevårdsområde. Det finns både båtillfart och en iläggningsplats, vilket gör sjön lättillgänglig för sportfiskare.
Miljö och vattenkvalitet
Som en integrerad del av Alsteråns vattensystem är sjön viktig ur ekologisk synvinkel. Länsstyrelsen pekar också på sjöns avrinningsområde i sina planer för regional vattenförsörjning — Uvasjön ingår i ett avrinningsområde på cirka 502 km².
Samhällsbyggnad och värdering
Uvasjön speglar hur ett vattendrag kan forma samhällslivet – inte bara som naturresurs utan också som plats för samverkan och gemenskap. Genom åren har människor byggt mötesplatser, organiserat fiskeverksamhet och bevarat sjöns naturliga värden.
Dess placering nära Fröseke gör att Uvasjöns strand och dess omgivningar fortfarande lockar både boende i bygden och besökare som söker natur, lugn och aktiviteter som fiske eller picknick.
Uvasjön: en plats att uppleva!
Varför ska du besöka natursköna Uvasjön idag? Sjön erbjuder en perfekt blandning av avkopplande naturupplevelser och rik lokal kultur.
Upplev de natursköna vyerna där Uvasjön ligger inbäddad bland de klassiska småländska skogarna. Denna lugna och vackra miljö är idealisk för både vandring och avkoppling – en sann tillflyktsort från vardagen.
För den fiskeintresserade är Uvasjön ett populärt och uppskattat fiskevatten. Med ett artrikt fiskbestånd och goda möjligheter att lägga i en båt, har du alla förutsättningar för en lyckad fisketur.
Vid sjön hittar du också Uvaparken, en plats genomsyrad av kultur och historia. Parken är mer än bara naturskön; den har fungerat som en historisk samlingsplats i generationer, där man har dansat, firat och byggt gemenskap. Du kan känna historiens vingslag i den vackra miljön.
Passa på att kombinera din utflykt till sjön med att upptäcka närheten till bygdens liv. Fröseke erbjuder ett rikt kulturarv som väntar på att utforskas, vilket gör besöket till Uvasjön till en del av en större upplevelse i området.